Mysstund

I går kväll var jag helt utmattad. Kanske av att göra ingenting.

Thomas gick i alla fall och la sig efter mig i går kväll. När han väl kom in i sovrummet kände han hur kallt det var i rummet. Han kröp ner under täcket och smög in sina fötter under mitt täcke. Tåflörtade med dom och försökte sno lite av min värme. -Hm, vad tyst hon är, tänkte han.
Thomas lyssnade efter mina andetag men hörde inga. Snabbt konstaterade han att om Camilla är död så kan hon inte ha varit de så länge, eftersom hon fortfarande är varm. Sen, som ingenting hade hänt sussade han så sött brevid mig.

Så nu sitter jag här. Lycklig över att vara vid liv.
Tänk om jag inte levde. Fy vad tråkig världen skulle vara.


Tjohej och adjö!